Att presentera sig själv är nog det jobbigaste en gör. Men det ska göras, för hur ska ni som (eventuellt) kommer läsa bloggen och förhoppningsvis inspireras till eget skapande annars veta vilken hjärna allt kommer ifrån? 

Jag heter Annakarin och bor i Jämtland. Som född Sundsvallsbo kan det skapa problem, det pågår ett inofficiellt och vapenfritt krig mellan surjämtar och klyktattare (när länen var benämnda med bokstäver hade Västernorrland Y som bokstav, därav öknamnet) sedan urminnes tider. Nu ligger problemen på nivån att en ibland får utstå gliringar från kollegor, inga värre saker, så det kan jag stå ut med. 

2010 började jag att virka, mitt första projekt var mormorsrutor. Så är det för många, den första blev rund och jag ringde till min handarbetande mor i panik. Allt löste sig och det blev till slut en väska (med kvadratiska rutor...). Jag fortsatte min virkbana med att virka mängder med amigurumis som jag gav bort i present till syskonbarn och kompisars barn. Jag gör fortfarande amisar till alla barn som fyller år, men nuförtiden har jag också börjat kroka en del. Jag kan inte sticka och krokningen är ett fullgott alternativ till stickning eftersom du kan få liknande strukturer. Mitt senaste projekt är en kort tröja i frikrokning. Massa trianglar som ska virkas ihop efter inspiration från en sjal som jag hittade på nätet. Särskilt fritt är det väl egentligen inte, eftersom jag använder en mall gjord av min sambos slaktade t-shirt, men snyggt blir det. 

Min blogghistorik är inte särskilt upplyftande, alla bloggar jag hittils haft har dött p.g.a brist på diciplin. Men nu när jag faktiskt kan klara av att virka och kroka stora projekt som tar flera veckor att fördigställa utan att tröttna så borde jag kunna hålla detta lilla projekt levande också. Pepparpeppar.